Visst får man gråta?

Det här är en sån där dag man önskar man aldrig gått upp.
Jobbet var så sjukt jobbigt idag, trodde inte jag skulle reagera såhär. Men det blir aldrig som planerat.
Första gången tårarna kom var när en som jobbar där skulle komma å beklaga sorgen. :/  Tack för omtanken men det blir bara värre. Tyvärr.
Sen när jag stog ute i butiken och en kom fram och fråga efter henne. Var bara tvungen att springa ut och gråta en skvätt.
Sen när mamma kom och skulle börja planera begravningen och Lasse började gråta, då gick det inte längre heller.
Hur mycket jag än försöker så är det så jävla svårt.  Man får gråta visst?

På måndag ska jag lära mej kassan. Fyfaaan. Jag som är bland den trögaste personen i världen.
Jag är världelös på precis allt, förutom att sova å äta chips. Mer är jag inte bra på. Om du inte håller med så skulle jag vilja ha ett exempel på nått mer, tack ?!

Åkte till Mallan efter jobbet iaf, här hemma skulle jag aldrig ha klarat sitta helt ensam hela kvällen.
Nu ska jag hänga lite tvätt, behöver lite annat att tänka på.
Det här är inte roligt gott folk.



Kom tillbaka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0